Dö av gränsen. Det händer sedan 20 år vid Europas gränser, skeppsbrutna personer framforallt. Men det finns också gott om bilolyckor, döda människor av törst i öknen för att kunna nå skeppet vid havet; eller under snön på bergerna och på sista minfält i Grekland, av turkisk armé eller av den Libanesiska polisens våldsamhet. Fortress Europe är ett nyheteröversikt som sedan 1988 skriver om gränsoffer: 8.822 omkomna människor bland 19.144 officiella döda människor.
14.309 människor drunknade i Medelhavet. Nästan halften av liken har aldrig hittats. I den Sicilianska kanalen, mellan Lybien, Tunisien, Malta och Italien är offren 6.837; bland dem 5.086 omkomna. 229 människor omkom under seglingen från Algeriet till Sardinien. Under resor från Marocko, Algeriet, Mauritania och Senegal till Spanien genom Kanarieöarna eller Gibraltar kanalen har minst 4.899 människor omkommit, bland dem 2.462 förkomna. I Egeo, istället, mellan Turkiet och Grekland avled 1.504 invandrare; mellan dem räknas 842 förkomna. I slutet, i Adriatiska havet, mella Albania, Montenegro och Italien, omkom 705 personer. Utflyttarna använder inte bara tillfälliga trasiga skepp utan också containrar på skepp där många invandrare gömmer sig. Många kvävs, andra drunknar: 160 dödades av syrbrist eller drunknade.
För dem som reser från Syd, är Sahara ett väldigt farligt måste för att kunna nå havet. Den stora oknen skiljer väster Africa och Medelhavet. Man måste åka lastbil och jeep mellan Sudan, Chad, Niger och Mali; Libia och Algeriet. Här har minst 1.703 människor omkommit sedan 1996. Men de som överlever den tragiska resan berättar att varje gång finns det någon som inte lyckas. Det betyder att pressens givna siffrorna måste räknas som för låga.
I Libien dokumenterades stränga incidenter mot utvandrare; men det finns ingen straffregister. I Lybien registreras allvarliga fall av overgrepp av utvandrare. Det finns inga uppgifter pa dessa fall. Human rights watch och Afvic anklagade Tripoli år 2006 för egenmäktiga arrester och tortyren på utlänningar fangelser; tre av dem finasieras av Italien. I september 2000 i Zawiyah dödades minst 560 utvandrare under racist utlopp.
Under resor gömda i last bilar, omkom 372 människor i Albanien, Frankrike, Tyskland, Grekland, Turkiet, Irland, Holland, Spanien och Ungern. De avled of syrebrist eller under eldlådorna. I Grekland finns det fortfarande minfält på norraöstern borden med Turkiet, i Evros provins. Där, 92 personer omkom i försöket att nå gränsen till fots. Minst 413 utvandrare drunknade i floden mellan Kroatien och Bosnien, Turkiet och Grekland, Slovakien och Österrike. 114 personer dödades av kylan medan de gick på bergerna i Turkiet, Grekland, Italien och Slovakien. 29 personer omkom under tåget för att nå Stor-Britannien. I Ceuta Melilla, spansk mark i Marocko, omkom 38 människor tack vore Guardia Civil eller fallna från inhängnad väg. Polisen dödade minst 294 personer, majoritet i Turkiet och ex Jugoslavia men i Frankrike också. Slutligen frös till dö 41 personer när de tänkte nå Europa dolda i det julbåset av flygplaner.
14.309 människor drunknade i Medelhavet. Nästan halften av liken har aldrig hittats. I den Sicilianska kanalen, mellan Lybien, Tunisien, Malta och Italien är offren 6.837; bland dem 5.086 omkomna. 229 människor omkom under seglingen från Algeriet till Sardinien. Under resor från Marocko, Algeriet, Mauritania och Senegal till Spanien genom Kanarieöarna eller Gibraltar kanalen har minst 4.899 människor omkommit, bland dem 2.462 förkomna. I Egeo, istället, mellan Turkiet och Grekland avled 1.504 invandrare; mellan dem räknas 842 förkomna. I slutet, i Adriatiska havet, mella Albania, Montenegro och Italien, omkom 705 personer. Utflyttarna använder inte bara tillfälliga trasiga skepp utan också containrar på skepp där många invandrare gömmer sig. Många kvävs, andra drunknar: 160 dödades av syrbrist eller drunknade.
För dem som reser från Syd, är Sahara ett väldigt farligt måste för att kunna nå havet. Den stora oknen skiljer väster Africa och Medelhavet. Man måste åka lastbil och jeep mellan Sudan, Chad, Niger och Mali; Libia och Algeriet. Här har minst 1.703 människor omkommit sedan 1996. Men de som överlever den tragiska resan berättar att varje gång finns det någon som inte lyckas. Det betyder att pressens givna siffrorna måste räknas som för låga.
I Libien dokumenterades stränga incidenter mot utvandrare; men det finns ingen straffregister. I Lybien registreras allvarliga fall av overgrepp av utvandrare. Det finns inga uppgifter pa dessa fall. Human rights watch och Afvic anklagade Tripoli år 2006 för egenmäktiga arrester och tortyren på utlänningar fangelser; tre av dem finasieras av Italien. I september 2000 i Zawiyah dödades minst 560 utvandrare under racist utlopp.
Under resor gömda i last bilar, omkom 372 människor i Albanien, Frankrike, Tyskland, Grekland, Turkiet, Irland, Holland, Spanien och Ungern. De avled of syrebrist eller under eldlådorna. I Grekland finns det fortfarande minfält på norraöstern borden med Turkiet, i Evros provins. Där, 92 personer omkom i försöket att nå gränsen till fots. Minst 413 utvandrare drunknade i floden mellan Kroatien och Bosnien, Turkiet och Grekland, Slovakien och Österrike. 114 personer dödades av kylan medan de gick på bergerna i Turkiet, Grekland, Italien och Slovakien. 29 personer omkom under tåget för att nå Stor-Britannien. I Ceuta Melilla, spansk mark i Marocko, omkom 38 människor tack vore Guardia Civil eller fallna från inhängnad väg. Polisen dödade minst 294 personer, majoritet i Turkiet och ex Jugoslavia men i Frankrike också. Slutligen frös till dö 41 personer när de tänkte nå Europa dolda i det julbåset av flygplaner.